Mörkare bild av danskt motstånd

Efter andra världskriget var ”Flamman” och ”Citronen” två av Danmarks största hjältar. Bent Faurschou Hviid och Jørgen Schmidt Haagen, som de egentligen hette, dog båda i kampen mot den nazistiska ockupationsmakten. De blev symboler för en nation som modigt och beslutsamt slagit sig fri från förtrycket. Symbolerna var mer än välbehövliga. Bilden av ett Danmark som på allvar tog strid med Hitlertyskland överensstämde nämligen inte riktigt med verkligheten.

Sedan dess har varje försök att utmana den svart-vita historieskrivningen orsakat debatt. Det visar inte minst filmsuccén Flamman & Citronen, som gick för fulla hus på danska biografer förra året. Filmen visar hur nazister och motståndsmän ibland umgicks i samma kretsar och stundom gick varandras ärenden. En kohandelsfilosofi som har inte har varit så lätt att ta till sig för alla

–  Vi ville visa att kampen fördes i en gråzon och att den innebar moraliska dilemman, säger regissören Ole Christian Madsen. Men det var överraskande att ämnet fortfarande var så kontroversiellt.

Flamman och Citronen (i filmen spelade av Thure Lindhardt och Mads Mikkelsen) blir i Ole Christian Madsens version inga entydiga hjältar. De dödar på order och utan större betänkligheter. Närmare fyrahundra ”stikkere”, angivare, avrättades fram till krigsslutet. Flamman och Citronen var skyldiga till många likvideringar och deras beslutsunderlag var inte alltid var det bästa.

När tyskarna angrep Danmark i april 1940 var motståndet inledningsvis ganska svagt. Först när Hitlers krigslycka vänt ökade protesterna. Men motståndsrörelsen var på det hela taget liten och dessutom splittrad. Ändå var det den som skrev historien.

Ole Christian Madsen och manusförfattaren Lars K Andersen forskade i ämnet i flera år innan filmen blev verklighet. De intervjuade motståndsmän som fortfarande är i livet och besökte arkiv runt om i Europa. Deras resultat ger en solkig bild av ockupationstiden där det inte finns plats för äkta hjältar. Alla är på ett eller annat sätt förlorare.

Men hur sann är bilden?

– Vi har gjort vissa förändringar i identiteter och förlopp för att nå en dramatisk helhet, säger Ole Christian Madsen. Men det finns ingenting i filmen som är gripet ur luften. Den ligger nära verkligheten.

Mer motstånd på film
Den 15 maj har en annan film om frihetskamp under andra världskriget svensk premiär. Max Manus handlar om den norske motståndsmannen med samma namn, som blev en av Norges största krigshjältar. Filmen har setts av drygt en miljon norrmän. Max Manus var en ledande kraft bakom den framgångsrika sabotageverksamheten mot nazisterna. Han stred också under finska vinterkriget 1939-40.

0 kommentarer

Lägg till din →

Lämna ett svar